Starka varumärken byggs med hjälp av varmkorv

I somras bytte jag bilmärke. Efter tolv år sa jag bye, bye till en av staden Stuttgarts största stoltheter. Detta till förmån för den värste konkurrenten - en bayrare från München.

Idag blev det vinter. Varför bayraren skulle förses med nya vinterdäck. Redan för en månad sedan hade dessa däck inhandlats. Jag lät dock däcken vara kvar hos bilfirman i Solna. Friktionsdäck på lättmetallfälg blev det, för jag gillar inte dubb. Jag tänker ju bland annat på miljön.

Verkstaden till märket från Stuttgart stängde alltid tidigt på fredagar och höll stängt på lördagar. Döm därför om min förvåning när jag igår fick veta att "bayrarna" inte bara hade öppet längre på fredagar. De höll även öppet på lördagar. Wow, vilken grej!

När jag idag hämtade däcken fick jag veta att montering ingick. ”Åk och ställ dig i kön på andra sidan, så byter vi dina däck. Det ingår så att säga…”, upplyste killen bakom disken. Jag tackade och ställde mig i kön med endast ett tiotal bilar framför. Det går fort, tänkte jag. Strax därpå ljöd en symfoni av signalhorn. Det lät inget vidare, varför jag höjde ljudet och lät Elvis Costellos ”(The Angels Wanna Wear My) Red Shoes” ljuda allt högre i kupén. Tutandet fortsatte dock oförminskat. Efter ytterligare ett par Costello-låtar kom en verkstadstekniker och upplyste mig om att ”de andra kan bli arga och jag vill undvika bråk.” Jag svarade artigt ”vadå?”. Och fick följande svar. ”Jo, du förstår. Kön till däckbytet börjar där borta…”. Han, teknikern, pekade med hela handen. På andra sidan vägen slingrade sig en annan kö bestående av minst 30 bilar av bayerskt ursprung. Jag skämdes och körde runt hela kvarteret för att undvika att bli igenkänd. Tur att bilen är i silver, tänkte jag. Precis som de flesta övriga. Jag ställde mig sist i kön.

Den långa däckkön var dock över på 30 minuter. Och verkstaden var utrustad med ett tjugotal stationer. När jag gled in med bilen i den stora verkstaden, vilken anpassats för däckbyte denna lördag, upptäckte jag till min glädje att de bjöd på korv, läsk och kaffe. Wow, vilken grej!

Vad är då sensmoralen av detta? Jo, att varumärken inte enbart byggs av produkt och reklam. Utan av givmildhet, service och varmkorv. Något för Stuttgarts stolthet att tänka på…